Tiffay har lämnat oss...
I
13 år har hon varit vår källa till glädje och i tretton år har vi kämpat ihop. Hon på sitt sätt och jag på mitt. Hennes vackra ögon, hennes bestämda men milda sätt följer mig fortfarande i mitt minne.
Att livet kan ta så fort slut, innan man ens har en aning om det.
Vi tog en härlig skogspromenad på lördag förmiddag med alla tre hundarna. Solen sken och det var en sådan där dag som bara gjorde mig uppfylld....
Självklart trampade jag på en hal rot och halkade omkull....Det gjorde ont, riktigt ont i höften och jag fick problem. Tiffy slöt upp vid min sida och jag kunde lägga handen på hennes manke som stöd när vi gick...Underbara hund. När det gick bättre för mig att gå, gjorde hon en liten lov för att nosa och spankulera omkring lite. Strax var hon tillbaka vis min sida. detta fortgick hela promenaden.
Söndag förmiddag var vi tvugna att ta farväl av varandra. Hon var så sjuk! Min älskade lilla gumma.
Ni som inte skall ha valpar på er tik, fundera allvarligt på om ni inte bör ta bort livmodern. Det är fruktansvärt att se sin älskade hund lida så mycket...Tiffy min älskade vad jag saknar dig.
